Konstapel Mumsig

var och byggde på naglarna igår, skulle haft Elvis. Deras ende manlige nagelnisse som dessutom är en liten feminin böghistoria. Men han var på ärende sa dem så jag fick Chantal istället. Det började bra men hon fick problem redan när hon skulle limma, suck liksom, och efter det gick det bara utför tydligen. Jag fick samma gamla paraplyform på dom men pallade inte klaga och dom var missfärgade men jag tänkte vafan liksom. Tyckte det var smågrejer så jag brydde mig inte om att klaga. Hade inte tid att klaga heller för jag skulle hämta barnen. När jag kom hem så såg jag att dom var vågiga. Då blev jag lack, men var fortfarande inte säker på om jag ville klaga. Hatar att klaga, sen kom Johanna. Visade henne och hon kläcker ur sig: "Det ser fan ut som ett HM-hemmabygge!"

Så jag gick och klaga, fick samma människa igen och vr inte helt lyckig med det men tänkte att hon kunde säkert fixa det. Hon fixade inte paraplyformen, inte missfärgningen utan hon slipade ner vågorna och sen var det bra med det. Jaja tänkte jag och gick därifrån. En kvart senare känner jag att 2 naglar på högerhanden ar raspiga och ojämna. Då lackade Johanna, jag sket i det och sa att jag inte palla klaga igen. Men då står lille knubbige bög Elvis utanför och röker så Johanna fick väl fatt i honom slet upp min hand i fejset på han och satte igång. Han blev rent förtvivlad och sa: Men gumman detta måste vi fixa, följ med in. Där tog han tag i chefen, visade mina naglar och började fila. Han kortade och tog bort paraplyformen, sen såg han missfärgningarna och frågade chefen om han inte kunde ta bort dom. Hon sa fila, det gick en liten stund sen suckade han och tittade deprimerat på mina fingrar och försökte än en gång med chefen, hon sa fila. Sen kom han fram till att när jag ska komma in för en påfyllning ska han ta bort dessa helt och göra om dom.

Duktig var han och trevlig som få och det var gumman hit och gumman dit. 
I fortsättningen ska jag bara ha bögifierade naglar!

Du vet hur föräldrar trycker in i ditt huvud när du är liten att du ska vara försiktig när du dricker ur läskburkar och inte röra öppnade konservburkar. För det kan vara "farligt".

Dem ljuger tydligen inte, vilket jag har trott sen jag hade lunginflammation och vägrade att tro på läkaren. För som jag förklarade för honom så hade jag inte varit ute i varken vått hår eller våta strumpor. Han stirrade dumt på mig och jag gav mig inte trots att han förkarade att lunginflammation orsakas av samma bakterier som öroninflammation och halsfluss. Jag upprepade " Men jag har inte varit ute i vått hår och våta trumpor! " 20 år, höggravid och förmodligen hjärndöd pga lunginflammationen satt jag och idiotförklarade läkaren. Min morsa satt brevid (det var hon som hade tvingat mig dit), gömde ansiktet i händerna, skämdes som en hund och undrade vad hon hade gjort för fel med mig.

Nog om det, kom av mig lite.
I varje fall eftersom morsan hade tutat i mig sen jag var liten att om jag gick ut med vått hår eller hade våta strumpor så skulle jag få lunginflammation, så har jag de senaste 4 åren tagit alla såna skumma förklaringar för lögner.
Men icke sa nicke.
Konservburken är en farlig jävel.
Min tumme skar sig på burkhelvetet och tro fan om det inte blödde nåt sjukt. Fast det bara är en yttepyttig skråma, löjligt!



Burkar ÄR farliga.

Läste Johannas kommentar imorse...
Började omedelbart att knarka. Så nu är man fast på maskrosblad, fatta priserna nu på vintern?! Men men, våren närmar sig med stormsteg så snart kan jag knarka gratis och börja langa. Borde vara relativt rik till nästa år. Om jag inte ökar för mycket i min dos förstås. Hoppas att jag kan hålla den nere. Just nu har jag stoppat i mig det sista av dagen blad och jag tror jag är hög. Annars undrar jag hur i helvete krukväxten i fönstret kunde börja prata. Inte för att den är till mycket sällskap för tillfället, den dumme fan försöker dra över fejk-fikusen. Som inte är intresserad. Den lever tydligen upp till sitt namn och är bög. En jävligt feminin sån som har lånat min lur för att snacka med sin pojkvän om dom senaste Gucci-krukorna. Samtidigt som den lilla krukväxten förgäves försöker att våldta den. 
 
Nu ska jag öppna dörren för fejk-fikusens pojkvän, lägga mig och försöka somna, kommer bli svårt med krukväxtens sabla stönande. Den gav upp till slut och börja onanera istället. Och det skulle inte förvåna mig om fejk-fikusen drar över pojkvännen också. Jaja, får gå och öppna innan grannarna väcks.


Don't Let The Bedbugs Bite

Klockan är 21.30 och det ringer på dörren. Jag öppnar dörren och släpper in honom, han är riktigt ögongodis. Vi sätter oss i soffan, diskuterar världsproblemen. Kommer fram till hur man lättast fixar fred på jorden, allt känns så rätt och jag vet att vi är som gjorda för varandra. Tiden bara försvinner i hans sällskap, det finns ingen som gör mig så lycklig som han. Han vet allt om mitt största problem. Och han är den enda som kan hjälpa mig med det. Klockan är 22 och jag vet att jag snart måste lägga mig för att inte vara alldeles för trött imorgon. Jag gör mig iordning för natten och jag vet att han väntar på mig, sittandes på min säng. Jag är färdig och går in till honom, klär av mig och vet att han följer minsta lilla rörelse jag gör. Han väntar tills jag har klätt av mig, reser sig upp och ställer sig tätt intill mig och ser ner i mina ögon, ler kysser min panna och.... SMACK! Stekpannan träffar mig i huvudet och jag börjar falla mot golvet. Men han fångar upp mig och bär mig till sängen. Han lägger försiktigt ner mig på kudden, går ut till frysen och hämtar en ispåse som han kommer in med. Han lägger den där stekpannan träffade, smeker min kind, går ut genom dörren och låser.

Han är min sömn-man. Den enda som gör mig lycklig, för han är den enda som kan få mig att somna i tid.



I've Been A Soldier Since Childhood Days

Allt var lugnt innan skola och dagis igår, sen skulle jag åka och hälsa på syrran en sväng. Missar ju såklart 34:an så jag sätter mig på 3:an istället. Lack på mig själv för att jag inte hade skyndat lite mer. Syrran ringer och frågar var jag blir av och hållplatsen efter det hoppar det på en halv klass högstadie elever, utan lärare. Alltså jag vet att vi var en plåga som fjortisar och killarna i vår klass var fucked up. Men what the hell happend??!! Dem här killarna hörde hemma på ett zoo! Om dem nu ens hade låtit dem vara där. Dem flög satan ta mig omkring på bussen som tarzan på speed och en av dem var fanimej nästan i knäet på mig ett par gånger och jag trodde jag skulle flyga i taket. Idioterna lyckades varva ner lite och tro fan om det inte dyker upp en hel till klass med mongon... Jag flydde bussen.

Lallade runt med syrran och sen hämtade jag Marco och vidare till dagis för att hämta dem andra 2. Dem började klä på sig och jag sa till Nico att han skulle ta på sig sin tjocka tröja.
Då bryter helvetet lös och han får ett av sina cp-utbrott. Han vrålar som en björn och kastar kläderna omkring sig. Morrar och börjar gå loss på inredningen i kapprummet. Jag spärrar förvånat upp ögonen och undrar hur fan detta gick till. Tar tag i honom och får honom tillräckligt lugn för att han ska börja klä på sig igen. Ut genom dörren och han springer i förväg för att hämta Bellas vagn. Jag ser honom komma springande med vagnen och han verkar glad igen. Kommer ut genom grinden och han springer igen.
Jag säger till honom att vänta på oss, ett nytt raserianfall och han sätter sig vrålande vid ett staket. Får honom lugn igen och går mot busshållsplatsen. Då ska lille Saddam helt plötsligt ligga på bänken så ett nytt raseriutbrott när han inte fick det. Jag känner hur jag börjar koka men tar det ändå lugnt och han lugnar sig. Bussen kommer och jag säger dom ska vänta och gå på samtidigt med mig och tro fan om den lille terroristen inte springer till dörrarna där fram och hoppar på.

Nu ser jag rött och små fantasier om att knyta fast honom under vagnen, strypkoppel och elektriska halsband till hundar börjar spela upp framför mina ögon. Jag nöjde mig med att tvinga honom att sitta på samma plats som mig i bussen fastän han och Marco brukar få åka bak i bussen. Nytt raseri, tur man bara skulle 3 hållplatser.
Kommer av bussen och han och Marco plockar blommor som dom skulle ge till Baba. Jag sa till dem att de fick hålla sina blommor själv och då går han loss igen. Då blir jag förbannade och morrar att om han inte lugnar sig och lägger av så åker vi hem istället. Då eskalerar det hela och jag vänder vagnen och ska hem flera gånger på den korta biten men tillslut är han helt lugn. Vi går upp till Baba och han håller sig i skinnet i en timme och sen brakar det loss igen. Inte lika häftiga utbrott men ändå.

Förstår mig inte på den ungen ibland. Och bup är det inte lönt att gå till för dem är mer intresserade av att ta sig in i mitt huvud än i hans. Men men, som tur är så är det lika ofta som dem här raserianfallen kommer utan det är bara vissa dagar. Innan hade vi dom 3-4 gånger i veckan så han har ju lugnat sig rejält. Det är max 1 gång i veckan som detta kommer nu så det kunde ha varit och det har varit värre. Men det hade ju varit skönare för oss alla att slippa dem. Bussen hem gick relativt bra, han och Marco bråkade lite om en sittplats men sen blev det lugnt igen. Lite bus när vi kom hem men det är det ju alltid och sen sängen för dom små odjuren, t o m Bella somnade i okej tid igår.

Idag var allt också lugnt fram tills vi skulle gå iväg till skola och dagis. Går ut genom dörren och stoppar handen i fickan för att ta fram nycklara. Borta! Frågar ut dem alla 3 men ingen har sett dem, springer in och letar som en galning. Kläder och skor i hallen flög omkring mig vidare in i resten av lägenheten utan resultat. Kollar klockan och inser att om jag inte går bums så kommer vi bli sena. Så jag fick lämna dörren olåst och rusa iväg. Lämnar av mina solstrålar, Nico bara flyger ur sina kläder,pussar mig och springer in. Bella skulle lägga bappisen i lådan, och dockan skulle ha puss, läggas i lådan och så sa Bella nattinatti till den. Jag fick en liten kram och sen rusar hon iväg med ett ses sen. Jag sätter mig på bussen hem. Då ringer dem från dagis och jag undrar vem det nu är som har blivit sjuk. Men ne, då har Bella helt plötsligt kommit springande med nycklar där inne och dem undrar om det är mina. Jodå beskrivningen stämmer finfint och vi kommer överens att hon lägger dem i Bellas låda. Så lönt var det att jag vände upp och ner på lägenheten för dem. Suck...

Jag har iaf röjt upp oredan jag orsakade i morse och snart är det dags för hämtning av odjuren. Och halv 5 så ska vi gå till polisen och göra pass till Marco. Deras pappa och baba möter oss där, så nu är nästan allt fixat inför hans resa. Han har fått 2 par nya byxor, ny pyjamas, strumpor, t-shirt och keps av baba som han ska ha när han kommer ner. Biljetterna har hon ordnat så jag och deras pappa ska betala det nu i slutet av månaden, ja han betalar då och jag betalar imorgon. Kan inte riktigt fatta att min storra gosse ska åka själv med baba om bara 2 veckor och stanna borta i nästan 5 veckor.

Ne nu ska jag göra något vettigare


Preacher tellin the truth and it hurts

Gårdagen var fucked up...

Det hela börjar med att jag sitter och snackar med morsan. Vi försökte komma fram till hur hon skulle våga säga till anders att hon hade pangat rutan i ena dörren. Det gick inget vidare, hon ville inte vara med på min geniala plan att säga att det hade varit inbrott. Men att tjuvarna helt plötsligt hade fått ett samvete och klättrat ut igen utan att ta något. Samt en massa andra sjuka ideér, aldrig nån som vill vara med på mina ideér.

Sitter och gråter en skvätt över att ingen vill vara med på mina kanintoffel-rån, vänta-i-en-mörk-gränd-med-stekpanna på diverse hatobjekt och muffins-misshandeln gick åt helvete för jag fick inte tag på en medbrottsling.

Tiden bara springer iväg när man har roliga ideér att dela med sig av så helt plötsligt har jag bara 20 min på mig att hämta Marco och ta mig till stenkula.
Så jag studsar i skorna och flyger ut genom dörren med en inbillad pyroman efter mig (om han hade fångat mig så hade han tänt eld på min rumpa). Vidare ner för trapporna och håller på att springa ner grannen i porten.
Jag springer fortare och fortare, tittar bak och ser att tanten med rullator knappar in på mig.

Fan ta dessa korta ben!

Hämtar Marco och åker för att hämta dem andra gangstrarna. Som vanligt krånglar Nico och tar sju svåra år på sig innan han har fått på sig ytterkläderna. Några svordomar och Nico-vrål senare går vi till bussen samtidigt som jag muttrar för mig själv att jag ska använda dem som taklampor om dem inte lugnar sig snart.
Vidare till värnhem där vi ska träffa Johanna och Kevin.

Nico som var en amöba innan blir till digerdöden, Marcos volym stiger från 8 till 3000 och båda är som duracellkaniner på metamfetamin och speed och springer runt vagnarna och pladdrar.

Vilket resulterade i att jag ville ställa mig med fingrarna i öronen och skrika lalalalalalaaaaa.
Vi gick in och köpte mat och sen bar det av hem till oss, vilken volymnivå på alla 4. Det var sinnessjukt. Jag och Johanna ställer oss och lagar mat. Under tiden vi gör detta så har pojkarna flyttat Nico's säng och hoppar från deras bokhylla ner i sängen. Vilket först kom fram när Marco hade kommit ut i köket för att be mig ta ner en spritt språngande naken Bella från hyllan. Jag kan bara skaka på huvudet. Hur kommer dem på alla dessa ideér??? Vi sätter oss och äter, sen går jag och Johanna och sätter oss i soffan och barnen fortsätter att leka.
Än en gång dyker Marco AKA Skvallertanten upp, nu är dom andra 3 inne på toaletten och hittar på ofog. Kevin som oskyldig åskådare och Nico och Bella som terrorister. Då har dem hällt upp vatten i karet och kastat ner kläder, mjukisdjur, korgar och gud vet allt i vattnet.

Jag blir rasande, skriker som en gnu och det ryker ur öronen. Ställer mig och dunkar pannan i väggen och säger till Nico att om han inte får ordnat detta ögonaböj så ska han få leka takfläkt i 15 år.

Han tittar på mig och man ser att han vet att han har gjort nåt dumt och samtidigt lite rynkade ögonbryn som skvallrar om att han inte riktigt förstår takfläktsgrejen. Men han och Bella städar upp efter sig, samtidigt som jag går förbi deras rum. Det luktar gott där inne och jag tittar ner på golvet. Jag tar ett djupt andetag och sedan ett till, ingen skillnad, jag öppnar dörren in på toa och morrar åt Nico och Bella att snabba sig och att om dem någonsin mer rör mitt tvättmedel så ska jag leka tvättmaskin med dem. Rolig lek, mina barn har inte fått testa än, men mer om det en annan gång. Muttrar och svär över den som förbjöd björkriset, vissa dagar är Nico ett mindre helvete. Men vissa dagar är han snäll som få och andra dagar är han Nico, hälften smådjävul och hälften ängel. Just den här dagen var han Satan själv.

Johanna och Kevin åkte hem ett par timmar och x antal busstreck senare. Då läste vi saga och sen somnade pojkarna. Sen kom morsan, farfar och Anders, vi snackade en stund om morsans pangade ruta. Tanten hade sprungit ut genom dörren och slängt igen den bakom sig, med nyckeln hemma. Jag kan se framför mig hur hon står och rotar i alla fickor, tittar mot dörren, rotar igen, tittar, rotar... ögonen växer och sen ställer hon sig och knackar på rutan med en sten. Bara för att inse att hon måste larma in den. Sen har vi lilla Johanna som fick frispel för att Johan inte gick hem till sig och kastar en bok i huvudet på honom. Han kom fort ut genom dörren.

Sen skulle morsan och Anders hem och Bella skulle prompt med, tanten blev något förvånad men glad, så hon har lite sällskap idag när Anders är och jobbar. Lilltösen sprang runt här hemma och hämtade sin mymys och dockan skulle ha kläder på och så skulle hennes dockvagn med. Och  " Bella me mommo daddos hem" hördes var 20 sekund.


That's All For Now

Satt och snackade med syrran på msn igår. Helt plötsligt heter kålet : *hjärta* dig Martin. Jag satt här med hakan i knät, förvirrad blick och tankarna snurrade i 120.
Vem fan var Martin? Jag klura och jag klura, tanken att fråga henne slog mig inte ens.
Precis när jag kommit fram till att jag borde fråga så jag kunde ta betalt för henne så skriver hon till mig:
"Jag jävlas med Stefan"
Kort sagt, det fanns ingen Martin.

Hur svårt ska det behöva vara att sälja sin syster med Hamas-Ledare till son åt en ordentlig snubbe egentligen?

Och inte fick jag Stefans msn heller så jag kunde mobba honom lite. Hon var rädd att han skulle få ett slaganfall. Förstår inte varför hon ser ett slaganfall så negativt när det gäller honom egentligen. Man gör bara hans plåga kortare.
Idioten stammar, är en alkis, hans nacke är stelopererad och han dregglar tydligen som ett annat kolli i sitt getskägg.
Så att ge honom ett slaganfall hade varit en barmhärtig gärning nästan.

Usch fy på dig Louise, tänker du nu, man får inte mobba funktionshindrade. 

Om man får sitt funktionshinder genom att köra bil " Drunk as a skunk " och inte fattar att trädet som växer brevid vägen inte kommer att flytta sig. Då har man definitivt kvalificerat sig för att bli ett tredjegradens-mobbingoffer. Vilket inte är lätt så en varm applåd till Stefan för hans prestation.

Sen hans stamning, vad kan man säga förutom...
Picture this:

Heidi och Stefan sitter i farmors soffa, nykära och håller handen.
Han vrider sig mot henne, hans getskägg är flätat och hans utåtstående magnifika öron fladdrar i den svaga brisen från fönstret. Han ser djupt in i hennes stora ögon och säger:

" Skaow Döu Haow Ejn Po Po Po Po Pooooooooss?? "

Han låter lika högt som en elefant trumpetar och det med en bonnaläpp så grov att den Tomelillabon med den grövsta dialekt hade kännt sig som en 08.
Så det är svårt att inte mobba honom.

Syrran har iaf äntligen tröttnat på töntens försök att göra så hon känner sig mindre värd och hans fyllesamtal och tagit sitt förnuft till fånga.
Så vi säger adjö till lille Stejstejstejstejfan och hoppas han hittar någon som kan hjälpa honom komma bort från sitt beroende av dreggel i skägget.

Men om du skulle se Stefan med sin stelopererade nacke, flätat getskägg och Dumbo-öronen fladdrande i vinden på Jägersro så gör världen en tjänst och ropa ut till honom med glad röst:

" Stejstejstejfan!!! Skaow Döu Haow Ejn Po Po Po Po Pooooooooss?? "

Vaknar av morsans dagliga wake-up call för att få mitt tröga arsle ur sängen. 
Stackars min mamma, hon har det inte lätt med mig, minst 2 ringningar varje morgon för att se så jag verkligen kommer upp. Jag är för jävla lat på morgonen, katastrof.

I varje fall, efter andra samtalet ligger jag kvar och förundras över tystnaden och det faktum att jag somnade om. Barnen brukar vara vakna och väsnas efter att dem har hört det första samtalet. Minns sen att Marco är ute vid syrran och farfar, därav avsaknaden av morgonpigga slagsmål. Men det är ändå lite för tyst tänker jag samtidigt som jag går förbi köket.

Stannar upp och backar tillbaks... KÖKET!!! Jag ser rött och vrålar åt Nico och Bella att pallra sig dit.
Dem kommer traskande i lugn takt, helt oberörda av mitt utbrott och tittar förvånat och oskyldigt på mig. Vad har hänt i mitt kök morrar jag dovt fram. Då får Bella fart och springer iväg medans hon skrattar lite djävulskt. Jag får tag i henne och tar med henne ut i köket. Där är ost lite här och var, en tom vispgräddespaket, kalaspuffar samt chokladmjölk både kors och tvärs. På bordet, på golvet, skåp och tak...

MITT TAK!
Det sitter en ostskiva i taket!!!
Nico hade hällt chokladmjölk på en ostskiva och tydligen fått för sig att det skulle vara intressant att se om den fastnade. Tror han tänkte så för annars vet jag inte varför han gjorde så. Den ungen har konstiga ideér. Jag säger åt dem att städa upp och sen går jag och tar fram kläder till dem. De städade upp efter sig, förutom taket då och sen gick vi till dagis.

Kom hem igen, passade på och skicka grattis till Anders som blev 43 idag. Men normal är jag ju inte så jag var ju bara tvungen och skicka vi gratulerar sången med min egen twist till han. Annika har fått sin egen, tror Johanna också fått en, kan inte komma ihåg om morsan fick en. Men brorsan och Naomi har också fått och nu Anders. Den blev jättefin höhö.

Vi gratulerar, vi gratulerar, vi gratulerar lilla fjollan i dag. Med rosa blommor och gay-bar, vi firar hans dag. Ja vi gratulerar lilla fjollan idag.


Ne han är inte bög, men det är så kul att jävlas med honom så jag kan inte låta bli.

Då jag är i behov av extra pengar och min syster inte tycker om att leva ensam så har jag bestämt mig för att förena nytta med nöje på ett drastiskt sätt. Jag säljer min syster.

Finns:
Rumsren 17 åring
Lagar god mat och kan städa vid behov
Stora pattar som vid behov går att använda som kuddar
Sugrörssmal kropp
Stora blå ögon som kan ändra färg efter önskemål
Blonderat hår, föredrar du en annan färg kan detta ordnas mot en mindre avgift (gratis vid snabb affär)
Liten som fan, kan lätt förvaras under sängen
Spelar mongolid som en stjärna, hyr ut henne till en freakshow och tjäna massor
Suger bra, beror på styrkan på din dammsugare
2 ½ årig väldigt aktiv, något ointelligent son medföljer i köpet. Inkl. tillbehör

Obs. de behöver matas 3 ggr per dag. Dessutom måste hon vattnas med kaffe minst 2 ggr per dag, för att kunna blomstra upp. Bör förvaras i ljust läge för att inte vissna. Måste hanteras med ömhet.

Intresserad? Lägg ditt bud i en kommentar, glöm ej att uppge kontaktuppgifter.


FÖRST TILL KVARN!!!