Hamas, Bajskorvar & Hitler 13 Januari 2009 17:26
Försov mig igen... Inte konstigt egentligen då man har svårt som fan att somna, somnar ju inte innan 3 och oftast senare. Urk... Så denna dagen började ju strålande.
Jag studsar ur sängen och springer in till pojkarna och väcker dom. Börjar rota runt i deras i garderober och kläderna flyger omkring mig till deras sängar i en rasande fart och säger åt dem att skynda sig. Då dessa små monster inte lider av samma hemska syndrom som jag så är de glada när de vaknar och tänker inte alls skynda sig. Det finns ju leksaker att leka med och så måste man ju bara tjafsa lite med sin bror innan det är dags för skola och dagis. Säger åt dem ännu en gång att skynda sig och sedan bär det av in till lilltjejen som är lite mer svår när det gäller morgnar. Hon påminner lite mer om mig själv än pojkarna, trög på morgnarna och ett hetsigt humör. Klä på henne, vilket inte uppskattas av fröken som hellre hade sovit ett par timmar till för att sedan morgna sig nån halvtimme. Fixa lite mat till barnen som har hittat nåt intressant på tv'n som deras moster somnade ifrån inatt.
Kallar och försöker fånga killarnas uppmärsamhet när dom har ätit upp för att dom ska hoppa i ytterkläderna. Efter typ 7-8 (!!!) ggr reagerar dem och hoppar i overall och jacka. Jag frågar Nico var hans termobyxor har tagit vägen, han var helt övertygad att dom låg i hallen.
Nu är jag så stressad att jag bara smäller av när jag inte kan hitta dom nånstans i hallen och får ett utbrott a'la Hulken.
Spänner ögonen i min stackars lille systerson eller ja stackars och stackars...
Det lilla plågoriset, min älskade lille nagel i ögat en söndagsmorgon med strålande sol och en baksmälla som hade fått en alkis att bli nykterist...
I varje fall, jag spänner ögonen i den lille Hamas-ledaren och frågar med mörk och dov röst var han har gjort av Nico's termisar. Men som vanligt kollar han på mig, rå-ler och försöker se snäll och oskyldig ut och det kommer ett "där" med en vag pekning.
Jag ger upp den tanken och rusar in i pojkarnas rum börjar rota runt i röran dom skapade igår kväll, råkar slå huvudet i Bellas dockvagn som lyckats ta sig in där. Då spricker de rejält och vagnen blir slungad i väggen samtidigt som jag morrar högljudt.
Pojkarna undrade nog vad jag pysslade med eftersom dom hade satt sig att titta på tv'n igen. Vidare in i vardagsrummet och leta under soffan där syrran har gömt sig under täcket för att komma undan min ilska, inga termisar där inne heller. Nu börjar det ryka ur öronen på mig och jag börjar fräsa om snorpapper och allt annat som syrran lämnat på bordet och allt som hennes kära lilla solstråle stökat fram. Vidare ut i hallen och leta där en gång till, snubblar över min sko ( fråga inte hur ) och fotar den mot väggen i slutet av hallen. Då bestämmer sig min skridsko för att ramla ner från hatthyllan så den fick en gratis flygtur ut i köket. Inser i ett ögonblick av hjärnkapacitet att jag inte har kollat lilltjejens rum och flyger in där. Och där lyckas jag hitta dom, Nico tar dom på sig och vi skyndar ut genom dörren, blev inte så försenade som jag hade trott att vi skulle bli så det var skönt.
Syrran följde sedan med och hämtade Marco och sen hämtade vi Nico's medicin och handlade. Och jag tror inte att Marco var tyst i mer än 3 min sammanlagt på 1 ½ timme. Och det var bara babbel, man kan bli tokig för mindre hahaha. Det märks att det är min son iaf, har ingen aning om hur morsan överlevde mig, men jag börjar tycka synd om henne. Vidare hem och ska på toa men vad hittar jag på golvet....
En bajskorv... En BAJSKORV!!!! På mitt golv, jag vrålar åt syrran att pallra sig dit.
Samtidigt står jag och småstudsar och säger uuueee uuueee uuueee. Som ett annat kolli då alltså, syrran kommer iaf skyndande och jag pekar på mitt golv. Hon skrattar och plockar upp det som
"lille nageln i ögat en söndagsmorgon med strålande sol och en baksmälla som hade fått en alkis att bli nykterist" har orsakat.
Sen var det ju bara att hämta Nico och Isabella, fick springa till bussen som om jag hade Hitler med en ak5:a efter mig. Men jag hann med och fick hämtat resten av medlemmarna i terroristlägret.
Väl hemma konstaterar syrran att min kyl behöver rensas, jag sa att det kunde ju hon göra eftersom hon bor här mycket mer än i sin egen lägenhet.. Hon kallade mig för kräk och sa att hon skulle fixa det, får se hur det blir med det hahaha.
Ne nu ska jag ta ett litet ryck och städa och vika tvätt.
Jag studsar ur sängen och springer in till pojkarna och väcker dom. Börjar rota runt i deras i garderober och kläderna flyger omkring mig till deras sängar i en rasande fart och säger åt dem att skynda sig. Då dessa små monster inte lider av samma hemska syndrom som jag så är de glada när de vaknar och tänker inte alls skynda sig. Det finns ju leksaker att leka med och så måste man ju bara tjafsa lite med sin bror innan det är dags för skola och dagis. Säger åt dem ännu en gång att skynda sig och sedan bär det av in till lilltjejen som är lite mer svår när det gäller morgnar. Hon påminner lite mer om mig själv än pojkarna, trög på morgnarna och ett hetsigt humör. Klä på henne, vilket inte uppskattas av fröken som hellre hade sovit ett par timmar till för att sedan morgna sig nån halvtimme. Fixa lite mat till barnen som har hittat nåt intressant på tv'n som deras moster somnade ifrån inatt.
Kallar och försöker fånga killarnas uppmärsamhet när dom har ätit upp för att dom ska hoppa i ytterkläderna. Efter typ 7-8 (!!!) ggr reagerar dem och hoppar i overall och jacka. Jag frågar Nico var hans termobyxor har tagit vägen, han var helt övertygad att dom låg i hallen.
Nu är jag så stressad att jag bara smäller av när jag inte kan hitta dom nånstans i hallen och får ett utbrott a'la Hulken.
Spänner ögonen i min stackars lille systerson eller ja stackars och stackars...
Det lilla plågoriset, min älskade lille nagel i ögat en söndagsmorgon med strålande sol och en baksmälla som hade fått en alkis att bli nykterist...
I varje fall, jag spänner ögonen i den lille Hamas-ledaren och frågar med mörk och dov röst var han har gjort av Nico's termisar. Men som vanligt kollar han på mig, rå-ler och försöker se snäll och oskyldig ut och det kommer ett "där" med en vag pekning.
Jag ger upp den tanken och rusar in i pojkarnas rum börjar rota runt i röran dom skapade igår kväll, råkar slå huvudet i Bellas dockvagn som lyckats ta sig in där. Då spricker de rejält och vagnen blir slungad i väggen samtidigt som jag morrar högljudt.
Pojkarna undrade nog vad jag pysslade med eftersom dom hade satt sig att titta på tv'n igen. Vidare in i vardagsrummet och leta under soffan där syrran har gömt sig under täcket för att komma undan min ilska, inga termisar där inne heller. Nu börjar det ryka ur öronen på mig och jag börjar fräsa om snorpapper och allt annat som syrran lämnat på bordet och allt som hennes kära lilla solstråle stökat fram. Vidare ut i hallen och leta där en gång till, snubblar över min sko ( fråga inte hur ) och fotar den mot väggen i slutet av hallen. Då bestämmer sig min skridsko för att ramla ner från hatthyllan så den fick en gratis flygtur ut i köket. Inser i ett ögonblick av hjärnkapacitet att jag inte har kollat lilltjejens rum och flyger in där. Och där lyckas jag hitta dom, Nico tar dom på sig och vi skyndar ut genom dörren, blev inte så försenade som jag hade trott att vi skulle bli så det var skönt.
Syrran följde sedan med och hämtade Marco och sen hämtade vi Nico's medicin och handlade. Och jag tror inte att Marco var tyst i mer än 3 min sammanlagt på 1 ½ timme. Och det var bara babbel, man kan bli tokig för mindre hahaha. Det märks att det är min son iaf, har ingen aning om hur morsan överlevde mig, men jag börjar tycka synd om henne. Vidare hem och ska på toa men vad hittar jag på golvet....
En bajskorv... En BAJSKORV!!!! På mitt golv, jag vrålar åt syrran att pallra sig dit.
Samtidigt står jag och småstudsar och säger uuueee uuueee uuueee. Som ett annat kolli då alltså, syrran kommer iaf skyndande och jag pekar på mitt golv. Hon skrattar och plockar upp det som
"lille nageln i ögat en söndagsmorgon med strålande sol och en baksmälla som hade fått en alkis att bli nykterist" har orsakat.
Sen var det ju bara att hämta Nico och Isabella, fick springa till bussen som om jag hade Hitler med en ak5:a efter mig. Men jag hann med och fick hämtat resten av medlemmarna i terroristlägret.
Väl hemma konstaterar syrran att min kyl behöver rensas, jag sa att det kunde ju hon göra eftersom hon bor här mycket mer än i sin egen lägenhet.. Hon kallade mig för kräk och sa att hon skulle fixa det, får se hur det blir med det hahaha.
Ne nu ska jag ta ett litet ryck och städa och vika tvätt.
Kommentarer
Trackback
