Inbillade Ficktjuvar & Pulka-Vurpor 17 Februari 2009 23:50
Jag & syrran åkte ut till morsan i måndags, skuttar av 4an (som är ett helvete att åka pga alla satans vägarbeten) och rotar i fickorna, vagnen och i syrrans fickor efter ciggen. Spårlöst borta! Det ligger snö på marken, det är kallt, jag behöver akut kissa och för att toppa det hela så har en ficktjuv tagit mina cigg, förmodligen tappade men det kändes bättre att skylla på en ficktjuv. Så vägen från bussen drar jag denna klagoramsa för syrran typ 7 gånger tills vi kommer hem till morsan. Där jag givetvis drar den igen för morsan och Anders. Självklart så är det ingen av dem som tror mig, just my luck hehe.
Efter att ha suttit där en stund så kommer morsan med den geniala idén att vi ska köpa pulkor till Bella och Danni. Så en liten stund senare så åker jag och Anders iväg för att ordna pulkor, vi får tag i ett par helt runda och ringer morsan och syrran att dem ska ta på småttingarna så vi kan åka vidare direkt. Hämtar upp dom och jag svär lite över att behöva vistas ute i snö och kyla men inser att det är för ett gott syfte, plåga småbarn och trycka snö i ansiktet på dem. Efter lite eftertanke inser jag att dom är för små för att bli mulade, dom kvider alldeles för mycket.
Först åker vi på en inte alltför brant backe, först åker jag en gång med Bella. Sen kommer jag fram till att det är en skitbra ide att stå på den här runda pulkan och åka ner. Det gick väl hyfsat, tills Danni kom ivägen. Min systerson har helt uppenbart inte insett att när det kommer en liten människa flygande ner för en backe på en pulka mot en att man måste flytta sig... Om man inte vill bli mos dvs. Så kålet står kvar, jag får överge min pulka genom att hoppa av i farten. Inte särskilt lyckat, då skiten är rund så man flyger åt helvete medans pulkan åker åt andra hållet. Men kul hahahaha.
Vidare till nästa backe, mycket brantare (läs roligare) sitter med Bella på pulkan som snurrar rundor på vägen ner. Först tyckte hon det var läbbigt men sen älskade hon det. Danni var inte lika med på noterna men men det kommer väl. Bella åkte med morsan och Anders och varje gång hon hamna i botten så skrek hon : MAMMA................. KUUUUUUUUUUUUUUUUL!
Syrran och Danni va på väg upp när Bella åkte med Anders och dom halka omkring så jag tyckte jag skulle ta mig halvvägs nerför backen och hjälpa dem. Inte smart, jag höll på att glida förbi syrran och skriker till henne att stoppa mig (hon kan knappt hålla sig själv och Danni från att åka ner) men hon stoppar mig, vänder mig om. Varpå jag börjar glida baklänges ner skrikande att så kan hon inte göra samtidigt som jag skrattar.
Sista gången vi skulle åka så åkte syraan och Danni först, jag och Bella fick bättre fart och halvvägs ner inser jag att vi kommer krockar så jag försöker bromsa. Det funka inte, syrran lutar sig åt ett håll och jag åt ett annat och KRASH. Ingen blev ledsen men jag fick snö överallt,t o m innanför byxorna. Kallt.
Jag drar Bella i pulkan mot bilen, jag springer och hon skrattar, sen känner jag hur pulkan krockar mot mitt ben. Vänder mig om och i slowmotion ser jag bella mula sig själv. Hon va helt täckt i snö, hade hon inte börjat gråta lite så hade jag rullat mig i snön av skratt så roligt såg det ut. Men hon blev glad när Anders lyfte upp henne. Sen börja hon skratta för jag hade bestämt mig för att se hur pulkan var som skateboard. Inget vidare, pulkan flög åt ett håll, jag åt ett annat och glasögonen åt ett tredje hahaha. Alla inklusive jag själv höll på att dö av garv, jag måste ha sett ut som en förkrymt snögubbe som kröp omkring och leta glasögon. Dyngsura, kalla och hungriga satte vi oss i bilen.
Jag hatar inte snö längre!! *rå-ler*
Efter att ha suttit där en stund så kommer morsan med den geniala idén att vi ska köpa pulkor till Bella och Danni. Så en liten stund senare så åker jag och Anders iväg för att ordna pulkor, vi får tag i ett par helt runda och ringer morsan och syrran att dem ska ta på småttingarna så vi kan åka vidare direkt. Hämtar upp dom och jag svär lite över att behöva vistas ute i snö och kyla men inser att det är för ett gott syfte, plåga småbarn och trycka snö i ansiktet på dem. Efter lite eftertanke inser jag att dom är för små för att bli mulade, dom kvider alldeles för mycket.
Först åker vi på en inte alltför brant backe, först åker jag en gång med Bella. Sen kommer jag fram till att det är en skitbra ide att stå på den här runda pulkan och åka ner. Det gick väl hyfsat, tills Danni kom ivägen. Min systerson har helt uppenbart inte insett att när det kommer en liten människa flygande ner för en backe på en pulka mot en att man måste flytta sig... Om man inte vill bli mos dvs. Så kålet står kvar, jag får överge min pulka genom att hoppa av i farten. Inte särskilt lyckat, då skiten är rund så man flyger åt helvete medans pulkan åker åt andra hållet. Men kul hahahaha.
Vidare till nästa backe, mycket brantare (läs roligare) sitter med Bella på pulkan som snurrar rundor på vägen ner. Först tyckte hon det var läbbigt men sen älskade hon det. Danni var inte lika med på noterna men men det kommer väl. Bella åkte med morsan och Anders och varje gång hon hamna i botten så skrek hon : MAMMA................. KUUUUUUUUUUUUUUUUL!
Syrran och Danni va på väg upp när Bella åkte med Anders och dom halka omkring så jag tyckte jag skulle ta mig halvvägs nerför backen och hjälpa dem. Inte smart, jag höll på att glida förbi syrran och skriker till henne att stoppa mig (hon kan knappt hålla sig själv och Danni från att åka ner) men hon stoppar mig, vänder mig om. Varpå jag börjar glida baklänges ner skrikande att så kan hon inte göra samtidigt som jag skrattar.
Sista gången vi skulle åka så åkte syraan och Danni först, jag och Bella fick bättre fart och halvvägs ner inser jag att vi kommer krockar så jag försöker bromsa. Det funka inte, syrran lutar sig åt ett håll och jag åt ett annat och KRASH. Ingen blev ledsen men jag fick snö överallt,t o m innanför byxorna. Kallt.
Jag drar Bella i pulkan mot bilen, jag springer och hon skrattar, sen känner jag hur pulkan krockar mot mitt ben. Vänder mig om och i slowmotion ser jag bella mula sig själv. Hon va helt täckt i snö, hade hon inte börjat gråta lite så hade jag rullat mig i snön av skratt så roligt såg det ut. Men hon blev glad när Anders lyfte upp henne. Sen börja hon skratta för jag hade bestämt mig för att se hur pulkan var som skateboard. Inget vidare, pulkan flög åt ett håll, jag åt ett annat och glasögonen åt ett tredje hahaha. Alla inklusive jag själv höll på att dö av garv, jag måste ha sett ut som en förkrymt snögubbe som kröp omkring och leta glasögon. Dyngsura, kalla och hungriga satte vi oss i bilen.
Jag hatar inte snö längre!! *rå-ler*
Kommentarer
Trackback
